Jag har intervjuat många gamla BIKspelare genom åren för att inte glömma det passerade och hålla historien vid liv. För att hitta nästa offer behövde jag bara gå över min egna tomt, till grannen Ted Berntsson. På den gamla kommunistgatan, Kullens väg i Blomstermåla bor Ted och jag grannar. Kommunistgata var det förr då det bodde många politiskt engagerade i dåvarande Vänsterpartiet kommunisterna(VPK) på denna gata. Idag bor Ted och jag här, vår politik är mest fotboll. Gärna svartvit fotboll med BIK. Ted har en lång fotbollskarriär. Ett livslångt intresse. Han föddes 1951 och växte upp i metropolen Rosenfors. Syskonen Elisabeth, Anna och Martin var tillsammans med pappa Bernt och Ann-Marie de som utgjorde familjen. Pappa Bernt var idrottsintresserad och duktig atlet. Han spelade fotboll i allsvenskan med Jönköping Södra med bla en viss "Timpa" Simonsson som gjorde mycket mål i det laget. Det var en spelare jag minns för att min morfar brukade nämna honom som den bäste spelare han sett. Bernt spelade vinteridrotter också annars var det inte så stort intresse hos Teds syskon. Ted hakade i pappas fotspår och spelade fotboll, hockey och bandy. Målilla, Sandbäckshult i bandy och hockey i Hultsfred och Oskarshamn. Men fotbollen blev det stora som fångade in Ted. Rosenfors IK är moderklubben och han debuterade tidigt i div 6 som 14-åring. När han är 17 år bryter han benet och får nog av det råbarkade div 6. Blir värvad till Mörlunda av deras starke man Weine Byresjö som 18-åring. De spelade i div 4. Där gör Ted sig ett namn som forward, han är kvick och spelskicklig. Gör mycket mål. De möter Blomstermåla sommaren 1974 i en träningsmatch och då får Calle Winnsäter, BIKs ikon ordförande upp ögonen för honom och han värvas till BIK samma höst. Jobb och lägenhet erbjuds, det var ett fantastiskt erbjudande som Ted inte tackade nej till. Speciellt som BIK 1974 vinner div 3 och 1975 ska spela div 2. Då var div 2 landets näst högsta serie. En makalös bedrift av BIK. Under 70-talet spelar BIK i div 2 ett antal säsonger.
Ted gör succè i träningsmatcherna, mål i nästan varje match och det är stora förhoppningar på pöjken från Mörlunda. Han blir oerhört väl mottagen i BIK. Spelare son Willy Larsson och Janne Nilsson kommer ofta på besök i hans lägenhet på Salthäll för att han ska känna sig välkommen. Ted har träffat flickvän men hon bor kvar i hemtrakterna ännu. Den flickvännen är densamma idag nämligen Rigmor. Nu är hon fru och Ted och Rigmor har alltså hållt ihop sedan 1969. De träffades i Blomstermåla Folkets Hus som så många andra på den tiden. Då vallfärdade folk dit till danserna. Ted och hans kumpaner kom inte helt lagligt 8 man i en liten Fiat. Ted hade ju brytit benet när de träffades och hade gips. Han satt fram på hemvägen och då skulle en viss nätt liten dam åka med, Rigmor och som av en händelse vitsade charmören, jonglören Ted upp Rigmor att sitta i hans knä. Så på den hemresan blev de ett par. Tillbaka till bollen. När serien 1975 startar blir det ett tufft år för laget som åker ur, Ted gör inga mål i serien men spelar mycket och får möta lag som IFK Göteborg med Björn Nordkvist(landslagskapeten då), Owe Kindvall, Thorbjörn Nilsson mm. Det är väl de matcherna han minns bäst att springa in på Ullevi inför 17 000 personer. Eller Olympia i Helsingborg. Kalmar FF derbyna minns han ju. På Fredriksskans spelar BIK 2-2 men laget räcker inte till. Det blir div 3 igen. Ted spelar troget i BIK till 1985 då han blir spelande tränare i Mörlunda ett år, de vinner div 5 men sedan lockas han till BIK 1986 igen då en stortränare kommer dit Göran Andersson från Kalmar FF. Ted går tillbaka i ett syfte, att lära sig av denna kunniga tränare. Ted spelade mest mittfältare efter div 2 året 75 och han var passningsskicklig och hade stor arbetskapacitet.
Nu börjar tränarkarriären i Timmernabben som han tränar under 4 säsonger 1987-1990. De vinner div 5 1989. 1991 är han tillbaka i BIK som tränare. Där kommer han kröna sin största framgång då laget vinner div 4 1992. Detta år är jag själv 18 år och spelar i laget. Jag spelar alla matcher utom en. Man missade helt enkelt inte varken träning eller match på den goda tiden för det fanns inte på kartan. Ung med stor respekt för de äldres principer och regler blev jag oerhört nervös när jag på våren får en present av dåvarande flickvän. En resa till Danmark är bokad och vi har Orrefors borta under dessa dagar. Blodet blev till is. Jag och Mattias Andersson som spelade i laget också var alltså bjudna av flickvänner. Vi satt i en rävsax. Ringa tränare Ted? Nej vi vågade inte. Vi skrev istället ett handskrivet brev och cyklade upp till hans bostad och lade det i brevlådan. Glömmer aldrig hur rädda vi var, hur det skulle mottagas. Skulle vi någonsin få spela efter detta? Det fick vi men respekten och rädslan minns jag än idag. Detta år 1992 är ett magiskt år att få spela. Balansen var perfekt i laget. Det var två unga från start jag och Mattias 18 och 19 år( idag spelar vi ju som sagt med ibland 7-8 spelare i den åldern från start) sedan var stommen runt 27-28 år i sina bästa år. Totto Johansson, Janne Persson, Sören Nilsson och en viss Johan Elmgren( Benjamins pappa) på topp. Att ha varit med just detta år med honom i sin livs form var magi. Han gör 35 mål i dåvarande div 4 .
Ted slutar sedan som tränare efter seriesegern, varför? Han får ett chefsjobb som tar mycket tid. Han tar dock upp tränarbiten igen med ett pojkag i BIK pojkar födda 95. Med bla Jocke Petersson, Viktor Brajdic, Phille Bratt och Kevin som alla är med i dagens BIK. Kevin är Ted och Rigmors son. Om hans namn tvistar Rigmor och Ted än idag. Ted säger att pojken visst är döpt efter Kevin Keegan legendarisk fotbollsspelare i Liverpool men Rigmor hävdar mer bestämt att det är efter den fagre skådespelaren Kevin Costner Kevin fått sitt namn.
Ted har haft många tränare som spelare, Egon Sunesson, Gunder Frick, Nisse Andersson, Christer Eklund( Hans Eklunds pappa), Sven- Bertil Myhrèn( nyss sparken från Fågelfors som 74-åring), Tommy Sundkvist och då Göran Andersson som imponerade på Ted med sina kunskaper. De bästa spelare han mött var nog nämde Björn Nordkvist i IFK Göteborg och Mats Öhrn i Kalmar AIK (sedan i KFF). Den kanske bäste spelare han tränat? Svårt säger Ted men kanske Johan Kruger i Timmernabben som sedan gick till Kalmar FF. Johans pojk Viktor spelar idag i KFFs U-19 lag. Bästa han lirat med, Curt Bernsten, Lasse Backlund i BIK.
Jag hade Ted som tränare 91 och 92 och jag minns hans passion att träna, träna hårt och aldrig svika laget. Det har jag alltid tagit med mig senare. Så Ted har alltid varit en förebild, en stor tränare och ledare som brinner för fotbollen och för BIK i synnerhet. En klubb som ligger honom varmt om hjärtat det märks när man pratar med honom. Idag är Ted lagledare med oss och han är lika viktig nu. Ibland flikar han in kloka råd. Vi är så glada att ha dig med oss i klubben, du hjulbenta sköna herre, vår Ted Berntsson.
Publicerad: 2017-05-14 08:25
Publicerad: 2017-05-14 08:25